![]() |
Ända sen tuareger grundade staden Timbuktu på 1100-talet blev de stadens väktare mot alla främlingar och icke-troende. Särskilt förbjudna var kristna européer. Staden blev en metafor för den mest avlägsna och ouppnåeliga platsen i världen. Men som arvingar till urmodern Eva, sominte kunde motstå att skaffa sig förbjuden kunskap, forcerade europeiska upptäcktsresande igenom stadens tullar med hjälp av list och förklädnad bara för att besviket avslöja att staden på 1800-talet var en förgäten, dammig håla och saknade guldgator med pärlemoskyltar som det hade ryktats om. Dessförinnan hade ett hundratal upptäcktsresande mist livet i området som därför kom att kallas för ”Den vite mannens grav”, och ”Världens ände”. Läs mer >>> |
Timbuktu https://www.keketop.com/artikkelit/timbuktu_tk.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1466
![]() |
Kirgizernas land i hjärtat av Centralasien Från vaggan lär de sig att tåla kyla, hunger och törst. Klädda i linnekläder eller i hopsydda Kirgizerna härstammar från de nomadiska turkfolken som först dök upp i kinesisk |
Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul Från en satellitbild ser Kirgizistan ut som ett fiskhuvud i strömmen, eller varför inte ett Sjön Issyk-Kul omgärdas av många myter. En av dem berättar när Alexander den store Läs mer - Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul |
Det okända Kirgizistan Nationalepos MAnas. Kirgizistan har två naturområden som tagits upp till UNESCO:s världsarvslista: Sidenvägen med sträckan Kina–Kirgizistan–Kazakstan genom bergsmassiven Tian Shans vackra och hänryckande korridor och Sulamain-Toos heliga berg i Ferganadalen, ett gammalt pilgrimsmål från förislamisk tid, knuten till shamanism. Kirgizistan har ansökt om att också få deras nationalepos ”Manas” upptaget på |
© Tarja Salmi-Jacobson <Tämä sähköpostiosoite on suojattu spamboteilta. Tarvitset JavaScript-tuen nähdäksesi sen.> |
- Tietoja
- Osumia: 2513
|
Läs mer http://www.keketop.com/artikkelit/BiblGenExodus.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1842
|
Läs mer http://www.keketop.com/artikkelit/iranskv_2019.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1933
![]() |
Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men det lär ha tagit ett par år med kamelkaravaner att färdas från öst till väst. Många av vägarna korsades i Bukhara. Det var inte bara begärliga handelsvaror så som kryddor, rökelse, sidentyger, jade, föremål av ädelmetaller och vanligen också slavar som transporterades, utan vägen utgjorde också en möjlighet till utbyte av kulturer, filosofier, idéer, religioner, vetenskap, teknik och uppfinningar. Den bidrog till spridning av nyheter och möjliggjorde emigration. |
Läs mer http://www.keketop.com/artikkelit/BukharaJudar |
- Tietoja
- Osumia: 1878
![]() |
http://www.keketop.com/artikkelit/SynagogaTeheran.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 2769
![]() |
Genom Sudans huvudstad Khartoum rinner två floder, Blå- och Vita Nilen. De flyter samman till en flod vilket kan beskådas från bron Shambat. Därefter heter floden Nilen. Jag gick över bron Al Mak Nimir som korsar Blå Nilen, inte långt från platsen där den möter sin andra hälft. Det är strängt förbjudet att fotografera broar i Östafrika. Ingen förstår varför egentligen, för det är inget problem att ladda ned dem från Internet. Jag smygfotade inte utan gick på bron för att memorera dess vackra turkosa balkar och vyerna därifrån tidigt på morgonen.... |
Radband från Sudan Text och bild © Tarja Salmi-Jacobson 2011 Läs mer > > http://www.keketop.com/afrikka/pdf/khartoum_ethiopia.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1759
![]() |
Med ens man via landsvägen passerat gränsen från Sudans savannlandskap till Etiopien börjar uppklättringen till hisnande bergshöjder upp till 3–4000 meter, ner till dalar på grusiga serpentinvägar och upp igen. Ibland över en naturlig åsbro med djupa dalgångar på vardera sidan med praktfulla förkastningsbranter vart man än tittar. Det är så vackert att även jag som är höjdrädd överväldigas av landets skönhet hur mycket ökenälskare jag än är. |
Etiopien, människans spännande urhem. Text och bild © Tarja Salmi-Jacobson, maj 2011 Läs mer > > https://www.keketop.com/artikkelit/resagenometiopien2021.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1891
Sivu 4 / 5